Digital utbildning är ett område där pedagogik, teknik, kommunikation och design möts. I takt med att allt fler organisationer använder e-learning har också en rad nya begrepp blivit vanliga.
Här förklarar vi några av de viktigaste begreppen inom digitalt lärande.
E-learning
E-learning är ett samlingsbegrepp för utbildning som genomförs med hjälp av digital teknik. Det kan handla om allt från korta webbaserade kurser och instruktionsfilmer till omfattande utbildningsprogram med övningar, tester och uppföljning.
Personligt lärande
Personligt lärande innebär att utbildningen utformas med hänsyn till deltagarnas olika behov, mål och förutsättningar. Deltagaren kan exempelvis få möjlighet att välja innehåll, studietakt eller väg genom utbildningen.
Det personliga lärandet behöver inte vara automatiserat. Anpassningen kan också göras genom olika kursupplägg, valbara moment eller rekommendationer från en utbildare.
Adaptivt lärande
Adaptivt lärande innebär att utbildningens innehåll eller svårighetsgrad anpassas automatiskt efter deltagarens kunskaper och resultat.
En deltagare som redan behärskar ett område kan få gå vidare till mer avancerat innehåll, medan en deltagare som behöver mer stöd får fler förklaringar, exempel eller övningar.
Spelifiering
Spelifiering innebär att man använder mekanismer från spel i ett sammanhang som inte är ett spel. Det kan exempelvis vara poäng, nivåer, utmaningar, märken eller synlig progression.
Syftet är ofta att öka motivationen och göra deltagarens framsteg tydligare. Spelifiering fungerar bäst när den stödjer utbildningens mål och inte enbart används som en dekorativ funktion.
Virtuell verklighet
Virtuell verklighet, ofta kallat VR efter engelskans virtual reality, skapar en digital och simulerad miljö som deltagaren kan röra sig i och interagera med.
Tekniken kan användas för att träna på situationer som är svåra, kostsamma eller riskfyllda att genomföra i verkligheten. Det kan exempelvis handla om säkerhetsövningar, teknisk träning eller bemötande i komplexa situationer.
Förstärkt verklighet
Förstärkt verklighet, ofta kallat AR efter engelskans augmented reality, innebär att digital information läggs ovanpå den fysiska omgivningen.
Det kan exempelvis vara instruktioner som visas på en mobiltelefon, surfplatta eller i särskilda glasögon när deltagaren arbetar med en maskin eller befinner sig på en viss plats.
Blandat lärande
Blandat lärande, eller blended learning, kombinerar digital utbildning med lärarledda aktiviteter. De olika delarna planeras som en sammanhängande utbildning och kompletterar varandra.
Deltagarna kan exempelvis genomföra en digital introduktion före en workshop och därefter använda digitala övningar för repetition och uppföljning.
Hybridlärande
Hybridlärande innebär vanligtvis att deltagare kan medverka i samma utbildning på olika sätt. Några kan befinna sig på plats medan andra deltar på distans.
Begreppet används på olika sätt, men till skillnad från blandat lärande handlar hybridlärande ofta om hur deltagarna närvarar vid ett utbildningstillfälle.
Synkront lärande
Synkront lärande sker när deltagare och utbildare medverkar samtidigt. Det kan exempelvis vara en lektion i ett klassrum, ett webbinarium eller ett digitalt möte.
Fördelen är att deltagarna kan ställa frågor, diskutera och få återkoppling direkt.
Asynkront lärande
Asynkront lärande innebär att deltagarna genomför utbildningen vid olika tidpunkter och ofta i sin egen takt.
Webbaserade kurser, inspelade föreläsningar, reflektionsuppgifter och diskussionsforum är vanliga exempel. Upplägget ger stor flexibilitet men kräver också tydliga instruktioner och en genomtänkt struktur.
Mikrolärande
Mikrolärande innebär att kunskap och innehåll delas upp i korta och tydligt avgränsade moment.
Ett moment kan exempelvis bestå av en kort film, en interaktiv övning, en fråga eller en instruktion. Mikrolärande passar särskilt bra för repetition, introduktioner och kunskap som ska kunna användas direkt i arbetet.
Mobilt lärande
Mobilt lärande innebär att utbildningen är anpassad för smartphones och surfplattor.
Det handlar inte bara om att innehållet går att öppna på en mindre skärm. Navigation, textmängd, interaktioner och filmer behöver också vara utformade för mobil användning.
Lärplattform
En lärplattform, ofta kallad LMS efter engelskans Learning Management System, används för att administrera, distribuera och följa upp utbildning.
I en lärplattform kan en organisation exempelvis hantera deltagare, tilldela kurser, registrera resultat, följa genomförande och utfärda intyg eller diplom.
Författarverktyg
Ett författarverktyg används för att skapa digitala kurser och annat interaktivt utbildningsinnehåll.
Verktyget kan innehålla funktioner för att bygga sidor, lägga in filmer, skapa frågor och övningar samt publicera materialet i en lärplattform.
Lärandeanalys
Lärandeanalys innebär att data från en utbildning används för att förstå hur deltagarna tar del av innehållet och vilka resultat utbildningen ger.
Det kan exempelvis handla om genomförandegrad, resultat på kunskapstester, vanliga fel, avbrutna moment eller delar som deltagarna återkommer till. Informationen kan användas för att förbättra både innehållet och utbildningens upplägg.
SCORM
SCORM är en teknisk standard som gör det möjligt att publicera och följa upp digitala kurser i olika lärplattformar.
Standarden kan bland annat överföra information om att en deltagare har startat eller genomfört en kurs och vilket resultat deltagaren har fått.
xAPI
xAPI är en standard för att registrera fler typer av lärandeaktiviteter än vad som vanligtvis är möjligt med SCORM.
Det kan exempelvis vara att en deltagare tittar på en film, genomför en praktisk övning, läser en artikel eller använder ett digitalt verktyg. Informationen kan lagras i ett särskilt system som kallas Learning Record Store.
Artificiell intelligens
Artificiell intelligens, ofta förkortat AI, används inom digital utbildning för att skapa, anpassa och analysera innehåll.
AI kan exempelvis hjälpa till att ta fram frågor, sammanfatta material, ge individuell återkoppling, översätta innehåll eller föreslå utbildningsmoment utifrån deltagarens behov.
Tekniken ställer samtidigt krav på kvalitetssäkring, transparens, informationssäkerhet och ansvarsfull hantering av personuppgifter.
Tillgängligt lärande
Tillgängligt lärande innebär att utbildningen utformas så att så många som möjligt kan ta del av den, oavsett funktionsförmåga eller tekniska förutsättningar.
Det kan bland annat innebära tydlig navigering, goda kontraster, textning av filmer, alternativ till ljudinnehåll och möjlighet att använda utbildningen med tangentbord eller skärmläsare.
Learning experience design
Learning experience design handlar om att utforma hela deltagarens lärandeupplevelse. Fokus ligger inte bara på vilket innehåll som ska förmedlas, utan också på hur deltagaren motiveras, engageras och får möjlighet att använda sina nya kunskaper.
Arbetssättet kombinerar ofta pedagogik, användarupplevelse, interaktionsdesign och kommunikation.
Digital utbildning kräver mer än teknik
Begreppen inom digital utbildning utvecklas i takt med att nya tekniker och arbetssätt växer fram. Samtidigt är tekniken bara en del av helheten.
En bra digital utbildning behöver ha tydliga mål, relevant innehåll och ett upplägg som hjälper deltagarna att förstå, öva och använda sina kunskaper i praktiken.