Nästan alla frågor om uppföljning av digitalt lärande landar förr eller senare i samma sak: vilken standard använder ni? Standarden avgör nämligen vilket språk utbildningen och lärplattformen pratar med varandra, och därmed också vad som över huvud taget går att mäta. Här går vi igenom de vanligaste standarderna och vad som är brukligt att följa upp med var och en.
Vad en standard faktiskt gör
En standard för digitalt lärande löser tre saker. Den beskriver hur en utbildning paketeras så att den går att ladda upp i olika system, hur systemet startar utbildningen, och hur utbildningen rapporterar tillbaka vad som hänt. Utan en gemensam standard behöver varje kurs specialanpassas för varje plattform.
Värt att notera är att standarden inte säger någonting om kvaliteten på utbildningen. Video, simuleringar, interaktivitet och responsiv design fungerar lika bra oavsett standard. Det som skiljer är vad som kan mätas och var lärandet får äga rum.
AICC — ursprunget, och varifrån "cmi" kommer
AICC (Aviation Industry Computer-Based Training Committee) tog fram de första gemensamma reglerna för datorbaserad utbildning i slutet av 1980-talet. Specifikationen kallades CMI, Computer Managed Instruction, och beskrev vilka dataelement en kurs skulle rapportera: status, poäng, tid och var användaren befann sig i materialet.
Det är därifrån förkortningen cmi kommer, och den lever kvar på två ställen. Dels i SCORM, där varje dataelement fortfarande heter saker som cmi.completion_status och cmi.score.raw. Dels i namnet cmi5, som vi återkommer till längre ned.
AICC-organisationen lades ned 2014 och nya utbildningar byggs sällan enligt AICC i dag. Däremot kan ni fortfarande stöta på standarden i äldre system, särskilt inom industri, flyg och försvar. Det tekniska särdraget är att AICC kommunicerar via anrop mot servern i stället för via JavaScript i webbläsaren, vilket historiskt gjorde det möjligt att köra kursen på en annan server än lärplattformen.
SCORM — den etablerade standarden
SCORM (Sharable Content Object Reference Model) lanserades år 2000 och är fortfarande den mest använda standarden inom e-learning. Den samlade AICC:s dataelement i ett paketformat: en zip-fil med en manifestfil som beskriver innehållet, som i princip alla författarverktyg kan exportera och i princip alla lärplattformar kan läsa.
SCORM bygger på att kursen körs inne i lärplattformen och kommunicerar med den via webbläsaren. Det är också standardens tydligaste begränsning. Sker lärandet någon annanstans, i ett verksamhetssystem, i en app eller i det dagliga arbetet, finns det ingen kanal att rapportera på.
SCORM 1.2 eller SCORM 2004?
SCORM 1.2 är äldst, enklast och har bredast stöd. Den har ett gemensamt statusfält som blandar ihop två frågor: kursen kan vara antingen genomförd eller godkänd, men inte båda samtidigt. För en utbildning med både genomförandekrav och godkäntgräns blir det en kompromiss.
SCORM 2004 separerar de två. Ett fält svarar på om kursen är genomförd, ett annat på om deltagaren är godkänd. Versionen har dessutom stöd för progressmätning och för sekvensering, alltså regler för vilken ordning modulerna får tas i. Utrymmet för att spara var deltagaren befann sig vid ett avbrott är också betydligt större, vilket spelar roll i längre kurser.
I praktiken: välj SCORM 1.2 om maximal kompatibilitet är viktigast och SCORM 2004 om ni behöver skilja på genomfört och godkänt eller styra ordningen mellan moduler. Kontrollera alltid vad er lärplattform faktiskt stöder. Stöd för 2004 är vanligt, men fullt stöd för sekvensering är det inte.
xAPI — lärande utanför kursen
xAPI (Experience API, tidigare kallad Tin Can) publicerades 2013 och vänder på perspektivet. I stället för att en kurs rapporterar sin status till lärplattformen skickar vilken källa som helst korta satser om vad som hänt.
Varje sats har formen aktör, verb, objekt. "Anna slutförde modul 3." "Johan valde fel alternativ på fråga 2." "Teamet öppnade checklistan i mobilen." Satsen kan kompletteras med resultat, sammanhang och tidpunkt, och skickas till ett datalager som kallas LRS (Learning Record Store). Eftersom satserna kan komma från en app, en simulator, ett verksamhetssystem eller en klassrumsutbildning fångar xAPI även det lärande som sker utanför lärplattformen.
Priset för flexibiliteten är att xAPI inte bestämmer åt er vad som ska mätas. Två leverantörer kan beskriva samma sak på två olika sätt, och då blir data svår att jämföra. Därför behöver en xAPI-satsning alltid börja med en överenskommen datamodell: vilka verb ni använder, vad de betyder och vilka aktiviteter som ska rapporteras.
cmi5 — xAPI med regler för kursleverans
cmi5 publicerades 2016 och löser precis det problemet, för kurssammanhanget. Det är en profil ovanpå xAPI som lägger till det SCORM hade och xAPI saknade: ett paketformat, regler för hur lärplattformen startar kursen, och en bestämd uppsättning verb med given betydelse, bland annat startad, påbörjad, genomförd, godkänd, underkänd och avslutad.
Resultatet är en standard som beter sig som SCORM för administratören men lagrar data som xAPI. Kursen behöver dessutom inte ligga i lärplattformen, vilket gör det enklare att köra samma innehåll i flera system.
Två saker att räkna med: cmi5 är inte bakåtkompatibel, så befintliga SCORM-paket behöver byggas om. Och stödet i lärplattformar är fortfarande betydligt smalare än för SCORM. Kontrollera stödet innan ni bestämmer er.
Två närliggande standarder ni kan stöta på
LTI (Learning Tools Interoperability) handlar inte om att paketera kurser utan om att koppla in externa verktyg i en lärplattform, med inloggning och behörighet på plats. I den senaste versionen kan verktyget också skicka tillbaka resultat till plattformens betygsbok. Vanligast inom högskola och hos utbildningsanordnare.
QTI (Question and Test Interoperability) beskriver hur frågor och prov lagras så att en frågebank kan flyttas mellan system utan att byggas om. Aktuell främst när ni har stora mängder frågor som ska överleva ett plattformsbyte.
Vad är brukligt att mäta?
Det här är den fråga som oftast glöms bort. Standarden sätter taket, men ni bestämmer själva vad ni faktiskt använder.
Grundnivån, som alla standarder klarar
- Status — är kursen påbörjad, genomförd, godkänd eller underkänd?
- Poäng — resultat på kunskapskontroll, ofta både råpoäng och godkäntgräns.
- Tid — tid i kursen, per session och totalt.
- Bokmärke — var deltagaren befann sig vid ett avbrott, så att kursen kan återupptas.
Det här räcker längre än många tror. För en kortare utbildning där resultatet inte ligger till grund för viktiga beslut är genomförandegrad och quizresultat ofta fullt tillräckligt.
Frågenivån, som SCORM också klarar
- Interaktioner — vilken fråga, vilket svar deltagaren valde, om det var rätt och hur lång tid det tog.
Det är den här nivån som gör det möjligt att se att en viss fråga missförstås systematiskt, vilket oftare avslöjar ett otydligt utbildningsmoment än okunskap hos deltagarna. Många använder aldrig interaktionsdata trots att SCORM stöder det, ofta för att lärplattformen inte visar den i sina standardrapporter.
Beteendenivån, som kräver xAPI eller cmi5
- Videobeteende — vilka avsnitt som spelas om och var deltagarna hoppar av.
- Val i scenarier — vilken väg deltagaren tog, inte bara om det blev rätt till slut.
- Aktivitet utanför kursen — att stödmaterialet används i arbetet, inte bara under utbildningen.
- Aktivitet i andra system — övningar och moment i verksamhetssystem eller simulatorer.
- Effekt över tid — kopplingen mellan genomförd utbildning och färre supportärenden, lägre felfrekvens eller färre incidenter.
Den sista punkten ger störst värde och kräver mest förarbete. Börja därför med de frågor verksamheten vill ha svar på och mät det som hjälper er att besvara dem. Det är enkelt att samla in stora mängder data och betydligt svårare att göra något meningsfullt av den.
Så väljer ni
Behöver ni följa upp genomförande och resultat i en kurs som körs i lärplattformen, och är brett systemstöd viktigast? Välj SCORM. Behöver ni skilja på genomfört och godkänt eller styra ordningen mellan moduler? SCORM 2004.
Behöver ni fånga lärande som sker utanför lärplattformen, eller mäta beteende och effekt snarare än bara genomförande? Då är xAPI rätt väg. Vill ni ha den datainsamlingen men ändå leverera och administrera kurserna på ett förutsägbart sätt är cmi5 kombinationen, under förutsättning att era system stöder den.
Ett vanligt missförstånd är värt att avliva: ni behöver inte välja en enda standard för hela organisationen. Det är fullt rimligt att köra SCORM för regelefterlevnadsutbildningar där genomförandegrad är det som efterfrågas, och xAPI där ni vill förstå hur utbildningen faktiskt används.
Vi bygger utbildningar i samtliga dessa standarder och hjälper er gärna att välja rätt nivå på uppföljningen utifrån vad ni faktiskt behöver mäta.
